Serieseger

Ännu en seger har kvitterats ut på Borovallen, denna gången var det Gislaved som stod för motståndet. Trots att vi inte ägnade oss åt vårt bästa och mest finlirande spel, "lyckades vi ju ännu vinna" som Janne och många med honom sa.

Det var lite kyligt väder när vi samlades för matchsamling och Jullan och Hanna klagade på den obefintliga golvvärmen i omklädningsrummet. Men hos oss spelare var det ingen kylig stämning, vi var alla laddade för match och en eventuell serieseger.
Vi fick reda på uppställningen och det var endast små förändringar som gjordes: Moa fick ta plats på mitten tillsammans med Elin och Castell fick återigen förtroendet på kanten. Hon gör det bra, där på kanten med sin giftiga vänsterfot. Malin får nog jobba för att få tillbaka sin plats om ni frågar mig ;)

Sen är det ju alltid problemet med hörnvarianterna. Inför varje match är det ALLTID några som måste veta var de ska stå och hur de ska springa. Förvånande nog är det alltid SAMMA personer, man tycker ju att de borde lära sig någon gång...(Jag tänker inte hänga ut nån, men JULIA, ELIN, JONNA, efter mer än halva säsongen borde det väl ändå sitta lite kvar i huvudet?!)

Jonna fick vi för övrigt klara oss utan den här helgen, hon är iväg på smålandsläger och jagar ära och berömmelse. Däremot är Thea tillbaka från sin avstickare till Norge. Hon gjorde ett mycket väl godkänt inhopp, lika stabil som alltid.

Innan matchen hade Kenneth förklarat för oss att han inte skulle kunna skrika lika mycket denna matchen eftersom han var lite förkyld. Men jag vet inte, om ni frågar mig var det samma gamla Kenneth som höll låda ute på kanten. Lite tjafs med Gislaveds tränare hann han också med. Deras tränare kommenterade allt som hände på planen, försökte vara någon slags linjedomare med extra förmåner att få påverka allt som hände på planen. Enligt honom sprang vi ständigt offside eller var i ryggen på motståndarna och tillslut fick det Kenneth att reagera. Domaren fick ingripa och efter det var det realtivt tyst. Det tackar vi spelare för.

Nytt för denna matchen var vår väl inövade målgest. Det har tidigare kommit upp att vi är lite dåliga på att fira våra mål, att vi måste visa lite mer glädje. Så då kom vi på det här med en gemensam målgest. För er som missade det igår ska jag här kortfattat förklara hur den går till:
Efter ett mål samlas alla spelare i en ring (Frida har lite dispans för att hon inte ska trötta ut sig genom att springa över hela planen, hon har ju nog att göra ändå :P). När alla är samlade (utom Frida) vänder vi oss mot varandra och på en given signal (oftast 1,2,3) vänder vi huvudet åt höger och klappar två snabba klappar. Om man inte hinner med två klappar räcker det oftast med en, huvudsaken är att man klappar överhuvudtaget. :)

Något som också var nytt för denna match var spelarbåsen. En riktig uppgradering måste jag säga! En aning större, mer benutrymme och kanske det bästa av allt: Fönster så att man kan följa spelet på hela planen utan att behöva luta sig ut mer än nödvändigt! Jullan hade varit och tjuvtestat båsen på morgonen och redogjorde för oss vad vi hade att vänta oss: Värmeslingor i golvet, uppvärmda säten och infrastrålning i taket. Kanske inte riktigt hela sanningen, men en god bit på väg!

Som ni kanske vet sen innan är jag inte den som är mästare på att skriva matchreferat så jag har istället försökt få med det viktigaste runt om. Tack och hej för mig!
/Z

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0