Strong feelings
Det är mycket som hänt nu. Min konkurrent Zlatanlover har ju redan skrivit det mesta om guldfesten så jag tror jag skippar det, blir ju lite enformigt! Vill bara nämna att även om jag tippade resultatet fel (6-0) så hade jag åtminstone rätt om att Frida skulle bomba in en kanon! Det gjorde hon ju galant och jag blev nästan tårögd så fint det var! Blev hon glad över att göra mål då? Det första hon sa efter sin förtjusande målgest var:
- Åh, nu måste jag ju springa hela vägen tillbaka in i mål också...
Okeeej... Innerst inne var hon överlycklig tror jag! Och jag förstår henne verkligen!
Men men, inget mer snack om det. Jag skulle vilja utrycka några känslor jag har inom mig. De är riktade till alla som är involverade i Landsbro IF BK.
Mitt hjärta brinner stark för denna klubb, speciellt för alla goa, gla-a, härliga, fina, söta, snälla, bästiga tjejer i damlaget! (Tro inte att jag fjäskar nu för det gör jag inte, jag är faktiskt seriös.) Att få spela i ett lag som detta är guld värt. Därför fick vi guldhattarna tror jag, för att laget är guld värt. Att vinna serien visste vi ju att vi skulle göra, det var ju ingen nyhet. Guldhattarna visade bara att vi är så himla bra lag även utanför planen! Fast, då borde alla fått en hatt om det hade varit pga det, så kanske har jag fel om dessa jla hattar, vi skippar dem :P
Vill bara få fram, att vad som än händer, så kommer jag aldrig glömma vårt lag. Inte en enda spelare som jag mött i Landsbro kommer jag glömma! För jag har fått så otroligt många minnen tack vare LIF: träningsläger, lagfester, årsfester, maskeradfotboll, Plätten-träningar, regniga träningar, soliga träningar, grusgropsträningar, österträningar, grusträningar, mathusrundor, styrketräningar, KM, Hyvelcupen, torsdagsfikakvällar, bussresor... MASSVIS. Plus en massa stim och stoj i omklädningsrummet!
Allt för mig för denna gång,
ps tagga årsfesten...
/Waka Waka
- Åh, nu måste jag ju springa hela vägen tillbaka in i mål också...
Okeeej... Innerst inne var hon överlycklig tror jag! Och jag förstår henne verkligen!
Men men, inget mer snack om det. Jag skulle vilja utrycka några känslor jag har inom mig. De är riktade till alla som är involverade i Landsbro IF BK.
Mitt hjärta brinner stark för denna klubb, speciellt för alla goa, gla-a, härliga, fina, söta, snälla, bästiga tjejer i damlaget! (Tro inte att jag fjäskar nu för det gör jag inte, jag är faktiskt seriös.) Att få spela i ett lag som detta är guld värt. Därför fick vi guldhattarna tror jag, för att laget är guld värt. Att vinna serien visste vi ju att vi skulle göra, det var ju ingen nyhet. Guldhattarna visade bara att vi är så himla bra lag även utanför planen! Fast, då borde alla fått en hatt om det hade varit pga det, så kanske har jag fel om dessa jla hattar, vi skippar dem :P
Vill bara få fram, att vad som än händer, så kommer jag aldrig glömma vårt lag. Inte en enda spelare som jag mött i Landsbro kommer jag glömma! För jag har fått så otroligt många minnen tack vare LIF: träningsläger, lagfester, årsfester, maskeradfotboll, Plätten-träningar, regniga träningar, soliga träningar, grusgropsträningar, österträningar, grusträningar, mathusrundor, styrketräningar, KM, Hyvelcupen, torsdagsfikakvällar, bussresor... MASSVIS. Plus en massa stim och stoj i omklädningsrummet!
Allt för mig för denna gång,
ps tagga årsfesten...
/Waka Waka
Kommentarer
Trackback
