Life in LA

Kära dagbok...
Igår va jag på min tredje träning i Norrgårdshallen efter att tryckt ut en medicinboll genom Mumindalen och det kändes helt okej, fick höra när jag kom dit att jag tydligen är med den jobbigaste timmen. Jag har bara varit med mellan 19-20 nämligen för sen måste mjölkbilen hem och förresten går det inte att springa med den framvikten när mjölken "rinner till", jag hade trillat som en fura framåt om jag varit kvar på spel och skott!
Vi började med passningskvadraten som jag helt hade glömt bort så dom andra fick tjata extra på mig, sen testa dom att passa mig lite halvdåligt med flit för att jag skulle bli tvungen att ta det stora klivet åt sidan men jag klara det ganska galant faktiskt...Man har ju blivit uppskrämd att hela härligheten kan trilla ut om man börjar träna för tidigt så lite rädd är man ju men kanske inte så rädd som Jullan är, hon vågar aldrig bli med barn säger hon för hon tror att hon skulle gå och hålla upp allt så inte bebisen trillar ut...riktigt så nojig är jag inte!
Vi skulle göra snabba ryck mellan passningarna med, jag hann precis få upp fart och takt på dom 4 meterna sen va det dags att stanna, jag fick utöka min löpsträcka med det dubbla för att kunna stanna...
Efter det va det kvadraten..den blir vi alltid lite ovänner på, ofta får vi inte ihop enighet gällande reglerna...jag tyckte att det va tur att vi va två st i kvadraten som jagade för när min jagarkompis va på ena sidan hade jag precis kommit till andra, jag låg hela tiden 2 steg efter men jag gjorde så gott jag kunde och va glad när min partner bröt så man fick ställa sig på sidan, men där va det inte mycket bättre för man skulle helst göra en fint därute innan man passade. Huvudet ville kanske men kroppen va helt omedgörlig...Man blir ju förbannad, hur svårt ska det va? Men när jag la vikten på ena benet fanns det inte en chans i helvetet att jag skulle kunna förflytta dom kilona till andra benet under detta halvår, golvet va konstigt med för skorna fastna..Jag tror det är linjerna som är lite för tjocka, har varit ute för det tidigare.
Sista övningen jag hann att vara med på va ju en konditionsövning med boll, jag klara mig igenom det också men det kändes som jag hade en extra röv där bak, jag fick vända mig om några gånger för att se va det va som dunka mot ryggen,men det va (helt otroligt nog...) min röv som dunka upp. Och det va ju inte bättre om jag blickade framåt för där piskade pattarna mig i ansiktet i varannat steg, som den värsta snöstormen!!
Svettig och nöjd och med alla kroppsdelar på rätt plats tog jag min pärla och åkte hemåt för att ge Smilla ett svettigt kvällsmål, hon klagar inte som tur är. Hon säger som räven: Jag äter när det bjuds=).
Somnade gott och drömde om grönt gräs och en blond vältränad tös med hängiga lökar som satte mål efter mål i Landsbros målburar...Tänk va drömmar kan spela en ett spratt, kroppen känns förresten helt intakt. Ska nog börja göra sit-ups nu så man ser någorlunda schysst ut i bikini till sommaren!
18 kg borta, 7 kg kvar sen är fotbollsvikten tillbaka, sen ska bara konditionen och bollkänslan klistras dit också, Lill-Emma kanske lånar ut lite kroppsklister?!

                

Hej då dagboken
/Pink Princess